För många år sedan fick jag en fråga av Lasse Hedman, chef för hss media, om jag någonsin kommer att sluta vara invandrare. Kommer människorna för alltid att förknippa mig med mitt ursprung? Efter några sekunder svarade jag att det troligtvis är så. Jag kommer alltid att vara invandrare för de flesta människor och enligt mig betyder det inte någonting negativt! Som sagt, det var flera år sedan.

Om Lasse skulle fråga mig samma sak idag vet jag att mitt svar skulle vara en aning annorlunda. Tonen mot invandrare har skärpts många gånger om. Att vara invandrare i dagens Finland är inte så lätt. Främlingsfientliga röster höjs utan saklig bakgrund. Bakgrunden tycks vara rädsla, okunskap och intolerans. Social media har gjort det lätt för alla människor som har svårt att stå bakom sina åsikter att spotta ut i media sin osäkerhet, rädsla och fientlighet.

Där kan man läsa att invandrarna är blodsugare som kommer till Finland för att leva på ”våra” pengar. Att flyktingar och asylsökande med glädje lämnar allt som är kärt och bekant för att gräva guld i Finland. Inte behöver de asyl, nej! För de som skriver VET hurudant läget är i Somalien, Afghanistan eller Bosnien. De vet, för de har säkert tagit reda på information innan de har uttalat sig, eller hur!?

I Finland har jag alltid koncentrerat mig på positiva upplevelser. De som läser mina kolumner eller lyssnar på mina föredrag kan alltid känna den tacksamhet och glädje jag känner för att jag finns här. Men det är arrogant att tro att allting bara är guldkantat. Jag har också sårats, gång på gång. Skillnaden är att jag aldrig lämnade kvar i den bittra känslan.

Jag växte upp i en familj som kämpade för sin existens (så som alla andra). Faktum att pappa var agronom och mamma frisörska hjälpte inte. Lönerna blev inte utbetalda i alla fall. Mamma och pappa kämpade varje år för att få råd till värme över vintern, skolböcker för oss tre barn och kläder ska jag inte ens tala om. Vi kämpade så som alla gör, men först när jag kom till Finland fick jag stämpeln socialfall. Jag förstod inte det i början.

En dag fick jag och min lilla familj ett papper där det stod att en summa pengar har beviljats av staden för att köpa vinterkläder. Med min papperslapp gick jag till en lokalaffär och handlade. Vid kassan fanns många människor. Jag blev jättegenerad, tacksam men generad. Där stod jag med mina varor och min papperslapp och med ett fånigt leende på läpparna säger jag att det är kommunen som betalar. Expeditören nickade och visade att hon förstod. Följande dag (vi gick på en språkkurs i ett år) får vår klass besök av en socialarbetare som ber oss sluta använda uttryck så som ”kommunen betalar”, för invånarna tar illa upp. Jag kommer ihåg att mina kinder brände. Hjärtat klappade hårt och jag ville bara gråta. Det fanns inte ens i någons tanke att kanske jag tog illa upp för att jag inte blev betrodd en summa pengar. Vad trodde man? Att jag ska gå och supa bort dem och inte köpa kläder till det värdefullaste jag har, mitt barn?! Tänkte man överhuvudtaget på att när jag sa dessa ord blev jag generad och kände mig förnedrad? Jag blev generad och kände mig förnedrad, först när jag fick lappen från socialarbetaren, sedan vid kassan och till sist när jag utryckte mig på ett sätt som expediten och folket vid kassan fann sårande!

Sådana fall finns genom hela min tid i Finland. Att folk tar saker och ting för givet, utan att ha frågat eller tagit reda på fakta. Det är länge sedan jag kände mig som de utsatta i Finland. Att vara ”socialfall” borde heller inte vara någonting skamligt i vårt samhälle, men det är det! Jag vet också att på en negativ upplevelse kommer 10 positiva. Det gäller att spana efter dem, känna igen små vinkar som folk ger dig och ta reda på fakta innan du dömer! Glöm aldrig att den ena människans sanning inte nödvändigtvis är den andras. Säkert finns det lika många bilder av världen som det finns ögon som ser den!

Emina Arnautovic
Aktiv SFP:are

1

Stifta hatbrott i lag.

2

Ett tydligt avståndstagande mot hatbrott från landets politiker.

3

Upprätta myndigheter som kan stöda utsatta offer och ge dem den hjälp de behöver.

4

Öka medvetenheten genom att prata öppet om hatbrott och få flera att anmäla